Åtgärder för att förebygga och minska BPSD


För att kunna ge god personcentrerad vård är det viktigt att ha kunskap och kännedom om den demenssjukes levnadsberättelse. Den tänkta åtgärden ska utgå från personens intresse, bakgrund, önskemål och kvarvarande förmågor.

Det är viktigt att verkligen individanpassa åtgärden till den enskilde personens specifika behov och att inte begränsa sig i sina tankar.

 

Målet med åtgärderna måste vara att minska BPSD och därigenom förbättra livskvaliteten för personen med demenssjukdom. Genom att öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom finns det även goda möjligheter att även eventuella anhörigas livskvalitet ökar. Teamarbete, där olika professioner utifrån sina specifika kunskaper deltar, är nyckeln till väl genomtänkta bemötandeplaner och individanpassade åtgärder.

 

Bemötandeplan


Alla personer som registreras i BPSD-registret ska få en individuell bemötandeplan. Detta är obligatoriskt i registret. Bemötandeplanen ska formuleras i teamet, av personal med god kännedom om vem personen med demenssjukdom är och över dennes levnadsberättelse. Ibland räcker det med en väl genomtänkt bemötandeplan för att förebygga och minska de BPSD som eventuellt har uppkommit. Bemötandeplanen ska beskriva hur möten över dygnet, mellan personen med demenssjukdom och personalen, ska vara för att förebygga och/eller minska de BPSD som eventuellt har uppkommit.

Åtgärder


Åtgärden/åtgärderna ska vara väl genomtänkta för att minska de svåraste symtomen. Sätt inte in för många åtgärder samtidigt då det blir svårare att utvärdera. En väl genomtänkt åtgärd kan minska flera olika symtom. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad som kan vara bra för den enskilde personen med demenssjukdom. Så länge en åtgärd utförs för att förebygga eller minska BPSD ska den finnas inskriven i registret.

Det är viktigt att tydligt beskriva åtgärden. När, var, hur, med vem och hur länge åtgärden ska utföras och vad syftet med åtgärden är, genom att koppla den till lämplig kategori.

Det är även viktigt att tänka på att den planerade åtgärden/åtgärderna måste syfta till att minska på det/de symtom som framkommit vid NPI-skattningen.

Åtgärderna och aktiviteter som sätts in som åtgärder, ska planeras och utföras individanpassat och vara utformade så att de blir ett naturligt inslag i vardagen och bidrar till en meningsfull vardag för personen med demenssjukdom.

Syftet med åtgärden/åtgärderna


Här kommer en beskrivning av de olika kategorier som finns i BPSD-registret, kategorier till vilka åtgärden ska kopplas till. Här beskrivs även några exempel på olika åtgärder.

Basala behov:
Exempelvis mat, dryck, sömn, urin och tarm, lägesändringar och sexualitet.

Exempelvis:
Näringsdryck, mellanmål och en anpassad måltidsmiljö. Individuellt planerade toalettbesök. Kläder som är lätta att för personen att själv ta av och på vid toalettbesök. Kunna meddela sig med andra och ge uttryck för sina känslor och behov. Möjlighet att utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om vad som är rätt och orätt. Möjlighet till förströelse och avkoppling …


Fysisk aktivitet:
Alla typer av rörelser inomhus och utomhus.

Exempelvis:
Musik, sång och dans, Djur i vården, Utomhusvistelse …


Social aktivitet
:
Enskilda aktiviteter eller tillsammans med andra. Detta kan bekräfta den självbild/roll man haft tidigare i livet

Exempelvis:
Strukturerade insatser med musik, sång och dans, Djur i vården, Kognitiv stimulering; diskussioner om tidigare och aktuella händelser, ordassociering, spel, aktivitetslådor. Träning i grupp eller individuellt …


Sinnesstimulering
:
Olika aktiviteter som stimulerar våra sinnen, syn, lukt, hörsel, smak och känsel. För att en aktivitet ska vara sinnesstimulerande krävs det att den inte åtföljs av ett krav i form av en verbal eller ickeverbal fråga som kräver ett svar: Var det gott? Tycker du om det här? Det här var väl härligt!

Exempelvis:
Aromaterapi, Ljusterapi, Musik, Massage/taktil massage …


Miljöanpassning
:
Alla förändringar i miljön som stärker/stödjer personen.

Exempelvis:
Personligt utformad fysisk miljö, Fysisk miljö som är färgsatt för att underlätta orienteringen, Olika färgsättningar för att förstärka eller kamouflera, Kontrastfärger vid dukningen, Se över ljudnivån, förbättra belysningen, halkfria golv …


Förbättra kommunikationen
:
Hitta olika strategier för bättre kommunikation.

Exempelvis:
Personalens sätt att kommunicera, både verbalt och icke verbalt, Hjälpmedel för syn och hörsel, Vårdarsång …


Bekräftelse/trygghet
:
De specifika åtgärder som får personen att uppleva trygghet och självkänsla.
Beskriva HUR ett möte ska ske för att skapa trygghet: samtal om/avleda med/sitta sidan om/beröring/få ögonkontakt …

Exempelvis:
Äta i en liten grupp eller enskilt med stöd av personal. Trygg utomhusvistelse, där hänsyn tagits för nedsatt orienteringsförmåga, minnesfunktion, uppmärksamhet och balans. Strukturerade insatser med musik, sång och dans, Reminiscens, Validation …


Kognitivt stöd
:
Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel för att öka eller behålla personens självständighet, aktivitetsförmåga, trygghet och säkerhet.

Exempelvis:
Tidshjälmedel, Förstärkande bilder, Telefoner …

Läkemedelsbehandling


I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning 2017, rekommenderas att läkemedelsbehandling av de olika symtom som uppkommer vid demenssjukdom inte ska användas före utredning av bakomliggande orsaker och individanpassade stödinsatser prövats och utvärderats. För personer med demenssjukdom som har svår BPSD och individanpassade stödinsatser inte har minskat dessa symtom kan det bli aktuellt med specifik läkemedelsbehandling.

Det är dock viktigt att behandlingstiden är så kort som möjligt och att behandlingen kontinuerligt följs upp med en förnyad bedömning av nytta och risk.